Att lära sig genom motgång

Jag kom just hem från stallet och sitter just nu och äter Oreos och ser på Johan Falk, mina favoritfilmer! Kira har gått ett dressyrpass, och vad ska jag säga? Tur jag lärt mig att man har dåliga ridpass ibland, och att det är okej.

Dåligt gick det väl inte, men hon var väldigt pigg och het. Jag får skylla mig själv, för jag gick ut med novabett och vet att hon inte går att rida på det, men jag ville bara testa om det gick idag. Haha. Hon gillar inte det bettet alls, bäst är mina tunga bett. Ex. Mitt raka metallbett med fasta D-ringar, gärna i kombination med mitt westerträns med ”tunga” tyglar av all dekoration.

När hon blir het kan man inte göra så mycket annat än att sitta och skritta och vänta ut henne, tillslut brukar hon hejda sig. Vi har studsat på stället, i sidleds och jag kände stundtals mest ”Suck. Är det en sådan dag idag?” Nu mer har jag som sagt lärt mig att det är okej att ha dåliga dagar & ridpass, alla har det. Skillnaden mig och alla andra emellan är att jag delar med mig av mina dåliga ridpass också i min blogg – Många målar upp en orealistisk bild av att de aldrig stöter på motgångar.

Jag gick in nöjd i alla fall, för på slutet var hon rätt fin. Pigg men inte het. 😊

IMG_4834 IMG_4836

Poddar & historieplugg

Jag började denna torsdag med rutiner från och med att jag steg upp, dvs. äta frukost, gå ut med Milla och sedan sätta mig och börja plugga direkt. Det är så mycket lättare att ta tag i tråkiga saker om man börjar med det direkt på morgonen än att dra ut på det ett tag. Nu är i alla fall alla samhällsuppgifter klara, är bara en sista rapport att skriva (och några prov som jag gör samtidigt) men den kunde man tydligen inte börja med fören läraren gått igenom allting. Har en liten paus nu innan lunch och sedan ska jag övergå till att plugga historia.Hela den kursen utgörs av prov och inte några skriftliga uppgifter, och på ett sätt gillar jag det eftersom jag bara behöver komma ihåg vad jag läst, skriva anteckningar på det och gå igenom den innan jag gör proven. Att skriva uppgifter är lite klurigare, speciellt när de gjort om betygen från G, VG & MVG som det var förut till A-F, eftersom det är så mycket som spelar roll i vad för betyg man får. Hur nyanserat man skriver, hur djupgående, jämförelser etc. Visserligen är jag bra på att skriva och formulera mig och får allt som oftast väldigt bra betyg, men det tar sjuhelsikes mer tid att läsa ett kapitel och sedan skriva en uppgift på det om du vill få ett A, än vad det är att läsa ett kapitel och sedan göra prov på det. Och de som känner mig vet att jag inte har världens bästa tålamod, inte när det kommer till skolan. Jag vill helst göra allt så fort det bara går, men ändå få bra betyg. Haha. Det går, men det är en konst i sig.

På tal om annat, Sanna lät vår veterinär raspa Scartos tänder då hon var och vaccinerade för 2-3 veckor sedan och jag avstod då Kiras tänder är kollade på klinik förra hösten och det inte kändes som prio ett. I tisdags när jag skulle tränsa henne och stoppade in fingrarna i mungiporna kände jag en vass tand med mitt ena finger, vilket skulle kunna förklara en del av hennes humör som hon haft sista tiden när hon rids. Hon gjorde likadant förut för flera år sedan då hon hade en vass tand, fast då var hon ännu mer extrem och reste på sig så fort jag ställde lite mer krav på henne – förståeligt om man har en vass tand. Nu har hon börjat göra samma ask fast i mindre utsträckning, visserligen är hon en dam med humör men jag vill ändå kolla upp munnen på henne och åtgärda tanden om den faktiskt var så vass som jag upplevde den. Sanna ska lika ha ut veterinären igen och ta bort en vargtand som Scarto har i munnen, så då kan Kira mun få sig en titt på samma gång.

Bjuder på en bild på världens charmigaste shettis som bor i Kiras stall, Quintus.

2014103137303280814450_sbig