Friday

Tappade min iPhone i golvet igårkväll, den blev till ett enda glassplitter. Väcktes av grannens skällande pudel imorse, vaknade med huvudvärk. Har ett seminarium idag, och över 100 sidor tung studentlitteratur att läsa. Godmorgon fredag 👋🏼

Jag ligger fortfarande i sängen, försöker få tag i mitt försäkringsbolag för att se om min hemförsäkring täcker mobilskadan. Hoppas! Känns sådär lagom surt att behöva köpa en ny telefon, men men, jag får väl jobba något extra helgpass. Haha. Jag ska i alla fall äta frukost nu, dricka en stor kopp kaffe och gå ut med Poker innan jag sätter mig med böckernas och seminariet. Har inte riktigt bestämt mig vad Kira ska göra idag, om jag ska rida eller om hon ska vila. Corint är skadad och står på boxvila sedan 2 veckor tillbaka, och Scarto har vart lite tjock i ett bakben, troligtvis pga. Ett broddtramp. Så han promeneras för hand just nu. Hoppas Ni fått en bättre start på helgen! 😃

IMG_0525

Annorlunda

Jag pratade med min mormor i telefon tidigare idag, min fina mormor. Vi pratar ofta i telefon, även om vi ses rätt ofta också. Hur som helst så sa hon att mina kusiner hade öppet hus på sin gymnasieskola idag och frågade skämtsamt om jag skulle gå dit. Jag skrattade och tänkte för mig själv hur komiskt det hade vart, speciellt med tanke på att jag förmodligen inte var mina lärares favoritelev. Haha.

Ni som har hängt med ett tag vet att jag idag studerar på universitet, och det har sedan den dagen jag bestämde mig för att jag ville göra det, vart ett faktum att jag skulle ta mig dit. Det min mormor syftade på och det jag skrattade åt i telefon tidigare idag var att jag, enkelt beskrivet, skulle kunna beskrivas som en ”divergent” i skolans värld. Ni som sett filmen Divergent, Ni vet. Jag gick inte att kontrollera, ifrågasatte varför jag förväntades göra på ett visst sätt, och gjorde oftast tvärt emot. Jag hoppad faktiskt av gymnasiet vårterminen i 1:an, jag praktiserade i ett stall och fick sedan ett jobb som säljare, ett sommarjobb som blev en tillsvidare anställning. Jag gillade inte skolan, jag gillade att lära mig saker, men inte sättet jag förväntades lära mig dem på.

Jag minns än idag, 6 år senare hur jag berättade för mina mentorer att jag skulle hoppa av skolan för att jobba, varpå dem storögt tittade på mig med hakan nere vid knäna, nervöst skrattade till och sa ”jaja, den har vi hört många gånger. Gå nu till lektionen”. Jag menade vartenda ord jag just sagt åt dem, och när dem förstod det fick jag en kommentar som löd ”Det är det dummaste val du kommer göra”.

Såhär i efterhand kan jag säga att nej, det var inte mitt dummaste val, det var mitt klokaste val. Jag behövde en paus, jag behövde göra något annat. Ni som hängt med ett tag vet att jag aldrig nämner min sk. Pappa i bloggen heller, detta är en av anledningarna till varför, för enligt honom var det också det dummaste jag kunde göra. Mamma därefter har alltid vart väldigt förstående, och jag älskar henne för det. För att göra en lång historia kort, jag jobbade under några år och när jag flyttade hem ifrån Stockholm ville jag läsa in min gymnasiebehörighet, men inte på gymnasiet. Jag ville läsa så snabbt jag kunde, så mycket jag bara kunde. Jag har läst in hela min gymnasiebehörighet via KomVux på 2 år, vilket passade mig bra för jag kunde läsa hela gymnasiet på distans så snabbt jag själv ville. En termin t.ex. Läste jag dubbelt så mycket poäng, det säger väl en del om varför jag avskydde gymnasiet. Jag har bra betyg, och har läst flera C-kurser också. Jag har inte MVG rätt igenom, men jag har ett snitt som är högre än VG rätt igenom.

Idag studerar jag på universitet och har precis läst klart en termin, i veckan började min nya kurs. Jag jobbar extra på vissa helger och kvällar, har egen lägenhet, egen häst, egen hund. Så ja, mormor hade nog rätt, det hade vart rätt kul att gå på gymnasiets öppet hus och säga hej åt mina gamla lärare, som inte kan erkänna att man kan lyckas även om man inte springer ut med studentmössa på huvudet.IMG_0514

Lösgörande dressyr //Snöstorm

So, it’s been a while. Jag har känt mig lika förvirrad varje gång jag loggat in på bloggen, vilket jag gör med jämna mellanrum även om den ekat tomt. Jag kanske inte alltid har så spännande vardag, jag pluggar, jobbar & är i stallet, men vem har sagt att innehållet i en blogg måste vara spännande? Inte jag i alla fall. Egentligen är det mest ett kul och bra sätt att skriva ned hästarnas träning & utveckling, och hålla dem dokumenterade.

Igår, onsdag, så var det snöstorm där jag bor. Det bekom varken mig eller Kira som gick ut och red ett lösgörande jogginpass. Jag såg knappt någonting av all snö, men vad gör det när hästen var superfin 😍 Red en bra lösgörande övning där man rider på mittvolten, och gör 4 st mindre 15 m volter vid varje ”kvart” av volten. Effektivt lösgörande arbete där man får hålla fokus på att ytterbogen inte flyter ut. Joggade henne lite på en stor volt sedan, rätt kravlöst med fokus på att hon skulle fortsätta vara avslappnad och jobba lång-låg, vilket gick väldigt bra.

750BC801-831C-4FB1-9ECC-798BD60DD44C DD235C93-19C9-4DC7-AE07-D25C24DF3D90 FBF1AA47-FBC9-4B2C-B56D-3BD74A157BF9

I guess heaven was needing a hero, someone just like you

Idag har det gått en hel vecka, en vecka sedan jag pussade dig på huvudet och sa ”hejdå”. Det är konstigt, att oavsett om en av dina närmsta lämnar jordenlivet så förväntas du att fungera precis som vanligt. Vardagen fortsätter att rulla, även när det känns som att du fastnat i ett vakum och att allt runt omkring dig står still.

Jag vet inte i vilken fas jag befinner mig, ena stunden försöker jag bearbeta sorgen över att du är borta, att du slipper lida och befinner dig på en bättre plats. Ena stunden blir jag påmind om tanken av att aldrig mer få träffa dig och då brister det. Tårarna rinner och det känns som att luften i rummet tar slut. Det gör ont, och det måste få göra ont.

Det känns tomt, ensamt. Du kom in i mitt liv när jag behövde dig som mest, du fyllde ett hål i mig och gjorde mig hel. Min uppväxt var allt annat än smärtfri, du gjorde den lättare. The best therapist has fur and four legs. Tack för alla dessa år Latisch Emilia, du är den finaste himlen har ❤️

809C4354-41CD-4C49-BF38-2514EF44DC2F

Omtumlande

Sista veckorna alltså, vilken helomvändning i livet! Som Ni vet så har jag skaffat lägenhet, och fått nycklarna och flyttat in. Jag trivs jättebra, den är alldeles lagom stor och jag älskar att den ligger centralt men ändå anpassat för att lätt kunna ha hund och jag har nära hem till mamma och till jobbet. Poker trivs också bra, vilket känns skönt.

När vi lika pratar om hund, till det som förmodligen är den störst bidragande orsaken till att det känns som att hela mitt liv kastats om och påverkat mig mest den senaste veckan – Min älskade hund Milla har fått somna in. 💔

Jag har inte förmått mig att skriva det här fören nu, de sista dagarna har vart nog jobbiga och tårarna har runnit okontrollerat. Milla var gammal, hon skulle ha fyllt 15 år i februari och jag har vetat att hennes dagar började vara räknade, men oavsett vetskapen om att slutet närmade sig så gjorde det så fruktansvärt ont att ge henne en sista puss och slita blicken ifrån henne. Förra tisdagen skickade mamma ett sms åt mig på morgonen att hon ringt veterinären och att Milla skulle få somna in redan samma dag då hon fick tid så snabbt, och där satt jag och åt frukost i godan ro när jag läste det och tårarna började forsa nedför kinderna.

Näst intill sprang hem till mamma, sjönk ned i soffan med Milla liggandes i mitt knä medan jag grät. Hur säger man hejdå till någon man älskar? Det har gjort ont, och det gör ont, men jag vet att det var för hennes bästa.

Hon var gammal & sjuk, och vi fick över 10 år ihop. Hon fanns med under mina jobbiga tonårsår, alla ensamma, ledsna och jobbiga år då jag mådde dåligt. Hon väckte mig om nätterna när jag fick lågt blodsocker, hon slickade min tallrik efter middagen och var först att sitta i soffan när en ostbågspåse öppnades. De gånger hon simmade i sjön i stugan, eller rullade runt i snön och gjorde hundänglar. När man frågade om ”Vill Milla åka…” och man hann inte säga klart meningen innan hon stod och studsade vid ytterdörren. När hon stal 2 stora chokladmuffins en sommar och vi trodde hon skulle dö och det inte ens påverkade henne. Hon var den bästa hund man kunde tänka sig. Så klok och genomsnäll, med de finaste stora bruna ögonen man kan tänka sig. Älskade, älskade vän, sov gott. Jag älskar och saknar dig 💔

72892747-4B14-4E1E-9ADF-61384951496B DD9DA065-CE78-4C92-8547-25CF2B0B65CF D8F71E54-6FFB-4121-9799-4A11888B65AB CB1F6353-C981-47A9-B89F-4DC451525083 4759FE8F-69EC-4C17-9CDB-B6CA0E888E11 85CC5ABF-6B35-4D34-96FC-29F6D4886542

Måndag // tentavecka & reflexer

Godmorgon! Måndag och ny vecka, jag har precis vart ute med hundarna på en morgonpromenad i vinterkylan och nu sitter jag i soffan och dricker kaffe medan hundarna ligger och sover bredvid mig. Mys! 🖤

Idag ska jag jobba extra, 12-16 så ett kort pass. Har jobbat kväll i helgen, haft seminarium och vart i stallet. Var en snabbsväng till Luleå i fredagskväll för att köpa pallkragar till hästarna för deras hö ute i hagen och passade på att köpa lite julinredning till min nya lägenhet.

I veckan har jag en hemtenta att skriva + en reflektionsuppgift, vilket faktiskt känns rätt skönt. Kira har haft en väldigt lugn vecka då det vart fruset underlag på ridbanan, så just nu kan man bara skritta ut i mörkret på kvällarna. Kanske klär oss i reflexer och skrittar ut i byn en sväng ikväll, om jag törs i mörkret 🙈

IMG_9120 IMG_9124 IMG_9140